Gudacirkeln Remiska statsreligionen

Den remiska pantheonen, kallad Gudacirkeln, är en polyteistisk religion med många olika gudar och flera aspekter av dessa. Huvuddelen av den religiösa utövningen, som huvudsakligen innefattar böner och enklare riter, sker i hemmet eller vid de många små altare som finns utplacerade kring vägarna för de som reser. De flesta som reser utanför Remos har också med sig ett litet altare eller en statyett föreställande sin huvudsakliga gudom. I Remos råder i princip religionsfrihet även om Gudacirkeln är den absoluta normen och andra religioner ses ned på. Utövare av andra religioner lämnas i princip alltid ifred givet att de inte missionerar offentligt. Endast utövare av destruktiva, och för det remiska samhället skadliga, religioner förföljs.

Inriktningar:

Den äldre triaden

huvudsakliga gudar:
Caros - krigets gud - Symbol: spjut
Dena - jaktens gud - Symbol: pilbåge
Neidos - havets gud - Symbol: treudd

Den yngre triaden

huvudsakliga gudar:
Mina - kunskapens gudinna - Symbol: uggla
Meros - städernas gud - Symbol: krans
Vedita - fruktbarhetens gudinna Symbol: ros

Det finns huvudsakligen två inriktningar inom Gudacirkeln; den äldre triaden och den yngre triaden. Den äldre triaden ställer Caros, Dena och Nedos som de högsta och viktigaste gudarna då de anses som de främsta gudarna för Remos grundande och tidiga överlevnad. Den yngre triaden ställer Mina, Meros och Vedita som de högsta och viktigaste gudarna då de anser att de representerar Remos storhet, utveckling och civilisation. Konflikten mellan dessa två inriktningar är egentligen inte särskilt påtagliga för en utomstående men för en införstådd finns det tydliga skillnader både på ett filosofiskt plan men också i religionens roll i samhället och prästerskapets organisation. Skillnaderna är dock främst politiska snarare än teologiska och inget som delar samhället i någon större omfattning då de flesta präster och tempel ändå tillägnar sig endast en gudom och vanliga människor tillber flertalet guda efter behov.

Prästerskapets roll

Prästerskapets roll i samhället ligger främst i att leda riter, hålla uppe den goda moralen i samhället och tolka gudarnas vilja. Utöver detta finns det också två olika vägar en remisk präst kan ta i sitt prästerskap och dessa återfinns inom alla tempel; den vårdande vägen och den beskyddande vägen. Den vårdande vägens präster fokuserar sin tid på att hjälpa andra människor fysiskt och mentalt samt att bevara och lära ut kunskap, både som lärare och rådgivare. Den beskyddande vägens präster viger sin tid till att beskydda templen, eskortera för templet viktiga personer och diplomater i utlandet samt att samla in kunskap från mindre trygga källor. Den Beskyddande vägen bör dock ej på något sätt ses som en militär enhet, en stor majoritet av sin tid är de både orustade och obeväpnade.