---

Déwandor

Inspiration: Tolkien-alviskt med tungt gotiska inslag. Mirkwood & Dol Guldur.

Styre: Landet styrs av en kungafamilj med hjälp av kronrådet där senatorerna stödjer styret.

Klimat & Geofrafi: Berg rika på ädelstenar och metaller, mörka skogar där natten är mer eller mindre evig. Tungt vilande skuggor, tjock dimma och spöklika händelser som ger platsen ett rykte att vara hemsökt. Riket ligger i den fördunklade delen av Wyrmården runt sjön Nárërim.

Tillgångar: Drelium, kristaller, metaller, vin, kultur, ockult information, underliga djur och ingredienser.

Befolkning: Déwandor är hem åt mörkeralver som tar upp runt 90% av riket. Andra alver kan accepteras ifall de fyller en specifik funktion i samhället. Samma sak gäller svartblod som gärna är välkomna, men endast som soldater. Det finns en ursäkt till att tillåta andra raser och det är ifall de vill följa Morvalatron eller klassas som “molda” (husdjur) eller slavar för adliga alver.

Religion: I Déwandor accepteras Tvillingtroende till en viss gräns medan dess inriktning Morvalatron är det som ligger som grund till riket. Morvalatron är demondyrkan och huvudstaden Xol dess huvudsäte. Följandet av spindeldrottningen Lit är även accepterat då dessa två skilda demondyrkanden ändå ligger sida vid sida med varandra.

Mode: Svarta alv-gotiska kläder. Långa rockar, axelmantlar, ofta rustning kring hals, nacke och axlar. Smycken visar inte på rikedomar eller adlighet då utbudet av smycken är stor i landet. Adliga bär oftast en färgkombination av svart + familjens färg + familjens metall.

Om Déwandor som rike:

I Wyrmårdens mörkaste skogar, bland hungriga skuggor och evig mörker ligger det mörkeralviska riket Déwandor. Riket är i viss mån under mark men mestadels sträcker sig rikets gränser runt sjön Nárërim och dess närliggande vulkan. Huvudstaden Xol vilar gömd i och runt denna vulkan som inte är hem åt eld och aska, utan istället frost och kyla. Där styrs riket av kungafamiljen och kronrådet som också kallas för senaten. Kungafamiljen används mer som ett ansikte utåt och som en avgörande röst i fall senaten inte kan komma överens i ett ämne. Senaten är uppdelad mellan de primära familjerna i huvudstaden och är den direkta kopplingen mellan folket och kronan. Dessa senatorer träffas för att besluta och ge råd om lagar, ändringar eller peka ut politiska hinder. Samhällets lägre klasser arbetar inom jordbruket i samhällets yttre kanter eller under marken. Dessa gror växter och svampar som ej behöver solljus för att gro. Om man, som i lågt stående klass, inte arbetar med jordbruk så arbetar man säkert med gruvdrift djupt nere bland bergens rötter och mörka gångar. Det populäraste arbetet är att arbeta som smed för smycken och vapen, detta speglar Déwandors närliggande politiska hållning till både krig och diplomati - vapen och handel. I bergskedjorna som omringar riket finns en mycket sällsynt metall som kallas Drelium. En kall svart metall som mörkelverna använder när de tillverkar Svartklingor. Riket är framgångsrikt när det kommer till utbildning och evenemang kring religion och kultur. Även fast Déwandor ligger så långt ifrån andra länder och omringad av fasansfulla skogar kan man ofta finna att forskare, äventyrare och högadel intresserar sig för Déwandors historia och omgivning. För den yttre världen har Déwandor alltid varit en mörk plats. Föräldrar har berättat spökhistorier om den delen av Wyrmården för att skrämma sina barn för att de aldrig ska gå djupt in i okänd skog. Men trots att det är en plats av, vad många skulle kalla “ondska”, så har väldigt få gjort något emot det då “Déwandor och dess ondska stannar i Déwandor, ingen lämnar och ingen tar sig in om mörkret inte tillåter det.” Detta gör att få har sett själva riket som ett hot då Déwandor har ett så isolerat samhälle.



Xol:
Xol är huvudstaden som ligger i rikets mittersta del. Staden är byggd av svart sten och dess många gator gräver sig genom berg i gömda dalar och trädgårdar där de höga vattenfallen för vattenströmmar ner genom stadens vackra gränder och längs med de mörka gatorna. Trädgårdar av taggbuskar och gifta blommor bringar skönhet till staden. Vid varje vägskäl väntar statyer som präglar hur den typiska alven skall vara, klä och förhålla sig. Långa trappor och snirklande korridorer bestiger och genombordar berget. Här ligger Yelkaraans tempel där Den Svarta Flamman finns. Flamman som kyler riket och skyddar det från yttre hot.

Guldura:
Denna skola är hemmet åt många forskare som vill forska om mörk magi, demonologi, häxkonst, historia, religion och vett & etikett. Här ligger även Déwandors största bibliotek och forskningscentrum.

Nórgala:
Denna stad är den största staden i norra Déwandor. Det är härifrån handeln till Köldländerna, Stormbergen, skogsalverna av norra Wyrmården och skuggalverna av Lith’Morcane färdas från

Dyr’Baroug:
Denna fruktansvärda plats är mörkeralvernas fängelse och forskningscentrum för oberäknelig magi och magiska vidunder. Här skickas de fångar som aldrig skall få se friheten igen. Man skickas ner i de mörka gångarna under sjön. Där behöver fångarna överleva sjukdomar, monster och underliga ting. Men det värsta är andra fångar som har insett att det inte finns en väg ut, du kan endast överleva. Detta gör så att många fångar skapar grupperingar för att skaffa mat och plundra andra fångars tillgångar. Allt detta sker såklart under statens uppsikt för att se hur man kan använda smärta och rädsla för att stärka sina soldater, och möjligen befolkning. Fängelset fungerar också som en plats för forskare. Exempelvis utsöndrar man ett nytt medel i fångens ögon innan man skickar ner den. Då kan man lätt se hur det framtagna medlet har för effekt på kort och lång sikt. Vissa adelsfamiljen finner även stort nöje i att beskåda “Dyr-spelen” där de bettar på hur länge olika fångar kommer att överleva. (Inspiration, för de nyfikna, är en medeltida fantasy tolkning på Outlast Trials spelet och Maze Runner)

Thelyn:
Theylyn är en stor mörk mur byggd i en bred reva i bergskedjan. Vägen som leder till och från denna mur är den säkraste vägen till Déwandor, men inte säker för det.

Grogonûr:
Det är här de största gruvschakten börjar. De sträcker sig från Thelyn, genom Grongonûr och hela vägen upp till Nórgala. Här finner man även de flesta smeder och träningen av soldater.

Adelsfamiljerna av Déwandor

De följande familjerna är de mest framgångsrika familjerna och även de som tar plats i det kungliga rådet.

Haldirien - Long live the crown, long may I reign.

Symbol: Ett brinnande träd.
Kungafamiljen som har styrt Déwandor sedan urminnes tider. Kung Letharion och hans dotter och arvinge, Lovina, styr riket genom prestige och gott rykte. De försöker att till varje pris sudda bort ryktet om mörkeralvisk ondska då det verkar som att ‘folket utanför’ tror sig veta att mörkeralver är onda varelser - men egentligen är de bara…annorlunda.

Nathariel - Fear will keep the order, order will keep the peace.

Symbol: Upp och nedvänd triangel med en cirkel i.
Denna familj håller i lag och ordning. De är domarna, vaktstyrkan och de som äger fängelser. De arbetar nära med Thrakatulu och Dralca släktena för ett grundläggande samarbete mellan soldater, fängelse och de studenter som skickas för att studera hos Dyr’Baroug.

Thrakatulu - For all Elven kind

Symbol: En skorpion.
> Denna familj håller i diplomati och studier. Till en början ägnade de sig endast åt politiska studier men har på senaste tiden involverat sig mer i soldatutbildning, kurser i mörk magi, lag och kultur. De är högt respekterade i adliga såsom borgerliga sammanhang då deras politik grundar sig i alla alvers bästa och rasens framgång. Det är väldigt få som känner till deras historia.

Venra - Gold is the only god we bow to.

Symbol: En spindel över en bägare.
Familjen Venra bestod en gång i tiden av många mindre familjer. Detta då deras baktanke var att någon dag äga alla handelshus, och med det hela landets tillgångar. Deras plan skulle dock gå förlorat när en ung alv avslöjade deras planer. Släkten var nära att dö ut men av någon anledning fick madam Malcava Venra förlåtelse och nåd. Nu, med hennes dotters död, styr hon sitt adelshus själv. Hon håller i landets handel och ekonomi.

Dralca - We march where the claws of winter bleed.

Symbol: En svart brinnande järnhandske med blå flamma.
Släktet Dralca har länge bringat militärisk ära och storslagna rykten till Déwandor. Aldrig har de låtit sig förlora i krig och sällan i enviger. De utbildar militär, hjälper Nathariel-släktet med operationer mot olagligheter och är även de som försätter kungahuset med kronriddare som livvakter.

Mordin - May the shadows break you.

Symbol: En nattlilja framför en svart sol.
Släkten Mordin har existerat länge och har varit grundpelaren för den religiösa och kulturella framryckningen av Morvalatron. De ägnar sina liv åt demonprinsarnas tempel och utbringar kulturella event och genombrott. De har en helig order av vakter som vaktar den svarta flamman och de många hemliga arkiv som finns kvar från innan stadens fall.

De icke kompletta delarna av Legenden om Gilandors Fall:

I

En gång i tiden fanns där en alvisk stad av vackraste ljus, hem åt alver, stjärnornas folk. I Wyrmårdens östra delar stegrade sig ett stort berg som låg till grund för staden som skulle resa sig där. Den heliga staden låg under Faderns blåa blick och i Moderns varma hand. Gilandor var ett huvudsäte för alver, handel och politik. Staden växte med sitt stora intresse för religion, kultur och litteratur. Men en morgon skakade marken, fick torn att falla och snart regnade eld från himlen. Berget bröts upp, lava flödade, rök och aska fyllde himlen. Efter bergets skiftning kom drakeld, sedan kriget och till sist Ljusets Förbannelse. Gilandors alver dyrkade, bad, önskade och offrade till Modern och Fadern för hjälp av vägledning. Men när Gilandor behövde dem som mest, fanns de inte där. Modern tog bort värmen från marken, svälten kom. Fadern stannade tiden och riktade solens eldar mot staden. Alvernas ögon brändes, deras barn svalt och endast en liten andel lyckades ta sig till stadens djupaste grottor och salar. Efter eldens låga och solens plåga blev allt svart. Gilandor föll i världens skugga och kända städer blev ruiner, ruiner föll i mörkrets tystnad och tystnaden blev snart en legend glömd bland många, men aldrig förlåten.

II

Kylan täckte Wyrmården och nattens väv lade sig över trädens kronor. Gilandor var förlorat, men inte hoppet, inte hoppet om hämnd mot föräldrarna som lämnade sina barn till missöden. Från Gilandors djupa salar vandrade nu mörkeralverna. De hörde kylans kall, hungern efter hämnd, misstron i föräldrarnas ord och split bland ont och gott. Från himlens mörker, mellan stjärnor och bortom ljus, slet sig Demonprinsarna igenom himlavalvet. Mörkeralvern, fyllda av hat, lät sig stiga upp och återuppbygga sin forna nation - men denna gång under Demonprinsarnas vägledning. Landet Gilandor ändrades till Déwandor och för att smutskasta sin före detta tro valde de att namnge sin huvudstad till Xol, namngett efter Faderns bländande klot av eld och svek - nu endast en påminnelse om det som hänt. Det var under de förs

III

Mörkeralverna kastade skuggor över Wyrmården. Skuggaktiga varelser fick vandra fritt och snart vandrade både haggor, vampyrer, svartalfer, odöda och demoniska varelser ibland Wyrmårdens östra delar. Gilandors ljus blev nu Déwandors mörker. På grund av mörkeralvernas totala lojalitet till Demonprinsarna valde den starkaste av dem att ge Déwandor en gåva. Yelkaraan, vinters moder och kylans drottning, skapade Den Svarta Flamman. Detta gjorde att vulkanens värme dog och omvandlades till ren kyla. Från den dagen har dess frost och mörker aldrig låtit lj…

VII

ll en början trodde vi att lycka skulle finna sig hos oss. Men vi hade fel. Jag och mina bröder försökte men misslyckades, Solen kunde inte släckas. Men vi skall fortsätta söka. Oavsett om det tar hundra eller tusen år skall vi släcka Faderns flamma och ersätta moderns värme med evig kyla. Vi söker endast pilbågen och de fyra flammorna. Sen ko